Den första egyptiska tecknade filmen från 1937

 
Mish-Mish Efendi
 
Den första egyptiska tecknade filmen från 1937
med tysk text!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Omar Khayyam

Arabiska och persiska musiker och sångare hyllar Omar Khayyam
 
Dorsaf Hamdani och Alireza Ghorbani sjunger
Omar Khayyam
 
Enjoy
 

Egyptens Bellman

Egyptens Bellman är död
Ahmad Fouad Negm blev 84
 
 
 
Den store Negm, känd i arabvärlden som al-Fagumi,
tilldelades i år Prins Claus stora Pris (läs nedan utdrag från deras hemsida).
 
 
Det som duon Negm och Shejkh Imam har betytt för tre generationer egyptier går inte att beskriva på några rader. Ända tills nyligen har deras dikter och sånger varit förbjudna både i teve och radio. När Sheikh Imam dog 1996 under Mubaraks tid blev det en 3 raders runa i al-Ahram. Man tog sig inte ens mödan att leta fram en bild. Idag när Negm har gått bort kondolerar till och med generaler och ministrar det egyptiska folket för dess förlust. I första länken nedan kan man höra honom sjunga med Shejkh Imam en av deras många revolutionära låtar "Bygg dina slott!" på en av deras många "förbjudna" seanser från 1970-talet. Personligt minne: svettigt var det att gå omkring i Kairo med en kassett av Negm och Imam i fickan på den tiden! Innehav av duons protestsånger kunde lätt leda till förhör, tortyr och t.o.m. fängelse. Det var det då! Idag hyllas Negm och Imam av själve presidenten och deras låtar har blivit vinjetter till olika program och fått en uppsjö bearbetningar av yngre musiker som där fann en nationell skatt, en "ocean utan stränder", för att använda en sufisk term.
 
 
Negm berättar i ett teveprogram om hur han de sista 4 åren har förlorat sin musa. Han har inte kunnat skriva en enda rad på 4 år och lät bekymrad, i den mån nu något kunde bekymra Fagumi som tillbringat 18 år av sitt liv bakom galler för sina dikter och sånger. Senare funderade jag över detta och kom fram till att det hör nog ihop med publiceringen av hans samlade dikter i en diger volym för just 4-5 år sen. Jag har länge funderat på att försöka översätta några av hans alster. Det är nästan omöjligt, även om ett par försök har gjorts till engelska, senast med den mycket kvalificerade journalisten Mona Anis, i samband med utdelningen av Prins Claus Award i Holland. Negms poesi dör när den hamnar på papper. Den är till för att sjungas och inte läsas. Det var nog det han kände när han för första gången i sitt 80-åriga liv höll i en bok med hans namn på omslaget och hans dikter mellan pärmarna. Det satte stopp för hans diktarådra. Hans ord fängslades av bokens pärmar och Musan lämnade honom, men inte glimten i ögat som han behöll ända till slutet.
 
 
De sista åren och alltsedan revolutionen 2011 har Negm varit en populär gäst i teve, och liksom han siat om den 25 januari 2011 kunde han se den 30 juni 2013 komma, efter ett år med islamistiskt maktmissbruk. Negm har i hela sitt liv varit en motståndare till alla sorters frihetsberövande, polisiära, religiösa, ideologiska. Duon Negm/Imam har skrivit och sjungit några av de starkaste låtarna för att hedra och hylla den egyptiske "soldaten", "bondesonen" som står vid gränserna och offrar sitt liv för Egypten. I dokumentären som ni kan se nedan uttrycker han sitt stora förakt för arméns "miljardärer" som han kallar dem, dess generaler. Negm har förstås ogillats av islamisterna och upplevts som en katastrof, en orädd och alltid träffande antagonist utan nåd i sin kritik av de som förrått de fattiga. Därför gottade sig "Brödraskapet" med skämt och skadeglädje över hans död på sina facebooksidor och twitter.
 
En större vän kunde det egyptiska folket inte ha.
 
 
 
 
 
 
Negm med Shejkh Imam vid lutan på en av deras "förbjudna" seanser från 70-talet
"Shayyid usurak" ("Bygg dina slott!")
 
 

Utdrag ur http://www.princeclausfund.org/en/programmes/awards

 

Ahmad Fouad Negm
1929-2013
 
 

Ahmed Fouad Negm is a master poet, fearless social and political critic, and beloved advocate of the poor and the disenfranchised. Rooted in local working class culture, he has been a perceptive public intellectual and a much-loved balladeer of the people for many decades. Negm is both an icon and a folk hero, renowned in literary circles for the quality, lyricism and beauty of his work, from love songs to radical satires that take the complex, highly nuanced vernacular Arabic to unprecedented poetic levels. He is celebrated on the streets of Cairo and across the Arab world for giving voice to the spirit of the people’s movement for social justice.

 

Negm draws creatively on the rich colloquial language, its rhythms and traditions of song, invocation and especially humour, to give vibrant expression to the people’s concerns and aspirations. Since the 1960s, he has criticised the succession of authoritarian regimes and elites in Egypt – from British colonial times onwards – exposing their willingness to oppress and impoverish people, their abuse of power, their self-serving deceptions, hypocrisies and corruption. Achieving this through hilarious caricatures, double meanings, reworked slogans, satiric mimicry and devastating irony, Negm uplifts, encourages and inspires people, keeping hope alive in the face of tyranny.

 

Liberal and open-minded, Negm reminds his audiences of Egypt’s heritage of ethnic and religious diversity, its deep pluralist and humanist roots and universal values of mutual co-existence and social solidarity. In the 1970s and 80s, when such public performances were outlawed, Negm's charismatic underground performances with legendary musician Sheik Imam were well attended despite great personal risk. Combining poetry and music in this traditional form, Negm spread his message to the widest possible audience including the illiterate and reached populations across the Middle East through samizdat cassette tapes. And today his stirring message is still highly relevant – many young Egyptians know his poems by heart, chant them on the streets, use them in graffiti and posters, and reinterpret them in new music.

 

Ahmed Fouad Negm is honoured for creating true poetry in vernacular Arabic that communicates deeply with people; for his independence, unwavering integrity, courage and rigorous commitment to the struggle for freedom and justice; for speaking truth to power, refusing to be silenced and inspiring more than three generations in the Arab-speaking world; for the aesthetic and political force of his work highlighting the basic need for culture and humour in harsh and difficult circumstances; and for his significant impact on Arabic poetry bringing recognition to the rich literary potential of the colloquial language.

 


RSS 2.0